Projektledare, hitta platsannonser

Jag blev tillfrågad om jag ville skriva ett gästblogginlägg på Careerbuilder.se, ett inlägg om hur man blir projektledare.

Moderbolaget Careerbuilder.com är den ledande aktören inom onlinerekrytering i USA och den svenska sidan Careerbuilder.se är också stor. Enligt KIA-index, som mäter trafik till svenska siter, så har Careerbuilder.se fler unika besökare än någon annan svensk site inom kategori "Arbete och rekrytering" med 126.555 unika webbläsare under förra veckan. De kategoriserar sina platsannonser så besök Careerbuilder och sök lediga jobb som projektledare!

Mitt inlägg på Careerbuilders karriärblogg har rubriken "Hur blir man projektledare?" och handlar om just precis hur man blir projektledare. Inlägget finns här.

Upphandling av projekt

Jag har reflekterat lite kring hur man upphandlar IT-projekt och mina erfarenheter kring hur bedömning av leverantörer görs. Det är en rätt vanlig del i uppstarten av vissa projekt.

Om det inkomna anbudet är bland dem man väljer att bedöma så handlar det enligt min erfarenhet ofta om att titta på pris, hur lösningen som helhet ser ut, tidigare erfarenhet av leverantören samt villkoren. Vill ni läsa vidare om detta så kan ni titta på mitt inlägg hos Projectplace som finns här: Upphandling av IT-projekt.

Projektledning med indiska resurser

Mitt inlägg på Projectplace's projektblogg publicerades tidigare idag. Inlägget finns här: Projektledning med utlandsresurser och handlar om mina erfarenheter av att arbeta på distans med projektdeltagare i Indien. Eftersom jag nu haft indiska projektmedlemmar eller hela delprojekt i Indien vid flera tillfällen de senaste åren så uppfattar jag detta som något av en trend som kan vara intressant att skriva om.

Projektstyrning, erfarenhet av olika modeller

När jag först började med projektledning och sökte runt på nätet så fick jag intrycket att PMI (Project Management Institute) och deras projektledningsmodell var den vanligaste och därmed intressantaste modellen att sätta sig in i.

Modellen är en typisk projektstyrningsmodell, dvs den går inte ner på själva praktiska projektarbetsnivån i någon större utsträckning och kan därför användas i de allra flesta projekt oberoende av bransch.

PMIs modell är även upptagen som ANSI standard, dvs amerikansk standard. Över huvud taget tycks modellen vara klart vanligare i USA än på andra håll i världen. Att hitta mer information om modellen på nätet är lätt och deras Project Management Body of Excellence (PMBOK) bok är rätt vanligt förekommande på projektledningskontor även här i landet.

I Europa är dock IPMA en vanligare projektledningsmodell, i Sverige är det Svenskt Projektforum som tillhandahåller modellen. De certifierar också med ensamrätt i Sverige projektledare enligt IPMA. Det är svårt att hitta allmänt tillgänglig information om exakt vad modellen innebär, det här med ensamrätt och exklusivitet tycks utmärkande för modellen. Det finns exempelvis ingen sida på svenska wikipedia som förklarar IPMAs modell.

En tredje internationellt förekommande projektmodell är PRINCE som verkar komma starkt tack vare att systermodellen ITIL (för förvaltning) blivit så populär. Jag har hört många tala om den men inte stött på den praktiskt i Sverige.

Så långt de modeller som är internationellt gångbara modeller för styrning av projekt där man som projektledare även kan låta certifiera sig. När jag nu arbetat många år som projektledare så kan jag konstatera att de här modellerna inte är speciellt vanligt förekommande i Sverige. Visst finns de med i konsulters meritförteckningar, men de två i särklass vanligaste modellerna för projektledarskap i Sverige är PPS (Praktisk Projektstyrning från Tieto) och PROPS (Ursprungligen Projektet för Projektstyrning på Ericsson). Jag skulle säga att de här modellerna t.o.m. är ännu vanligare än man kan tro vid en första anblick för många svenska företagsspecifika modeller visar sig vid en mer ingående granskning grunda sig på PPS eller PROPS men med smärre anpassningar.

Vad sägs exempelvis om den här översikten över PPS, kanske påminner den om den modell som tillämpas på din arbetsplats?



Avslutningsvis tänkte jag nämna RUP (Rational Unified Process) och Scrum som inte är projektstyrningsmodeller på samma sätt som de modeller jag beskrivit här. RUP och Scrum kallas emellanåt för ”produktionsmodeller”, anledningen är att de inte kan användas generellt för alla typer av projekt utan tagits fram för arbete i IT-projekt specifikt. De är alltså inte inriktade på styrprocessen i projekt och hur kommunikation ska ske med t.ex. styrgruppen utan snarare på systemutvecklingsmetoder. RUP pratar om användarfall t.ex. och Scrum talar om hur kodutvecklarna ska kommunicera. De här modellerna används oftast parallellt med en projektstyrningsmodell (exempelvis en av dem jag räknat upp ovan). De kan inte användas för projekt utanför IT; jag kan inte tänka mig ett vägbygge projektledas enligt RUP. Vanligt förekommande är de däremot, Scrum (och andra agile/lean modeller) som en mer stigande stjärna och RUP som den brett etablerade herren på täppan.

IT Trender 2011

Istället för att göra en helt komplett egen trendanalys så länkar jag till Trender 2011 på Computer Swedens webbplats. De nämner pekplattor, mobil säkerhet, förkonfiguration, HTML5, företagsappar, 4G, smarttelefoner, skrivbordsvirtualisering, beslutsstöd, NoSQL.

Personligen tycker jag mig ha sett en trend med marginaliserade IT-avdelningar parallellt med att IT-kunnande blivit mer integrerat i alla verksamheter, men då i form av andra individer än IT-avdelningarnas personal.

Projektledarskap

Nu köpte jag in domännamnet "projektledarskap.se".

Jag har ingen färdig plan för vad den sidan ska användas till, ni läsare skulle kunna ge förslag i kommentarsfältet. Min första idé var att den här bloggen, där jag huvudsakligen skrivit om projektledarskap och förändringsarbete, skulle kunna flyttas dit. En annan idé jag har är att publicera generella projekttips och -verktyg där, samt starta någon form av idéutbyte för projektledare. Vi får se vad det blir.

Jag har funderat på att köpa www.projektledarskap.se ett tag och nu blev det av. Andra domännamn jag går och funderar på får jag hålla för mig själv ett tag till.

Workshop som inte fungerar

Jag skrev tidigare om ett fungerande upplägg för workshops och vad mina tankar kring workshops är. Att hålla workshops kan vara svårt och trots att man har ett genomtänkt upplägg så kan det gå olika bra från gång till gång. Härom veckan var jag själv deltagare i en workshop som inte alls fungerade bra. Jag kom då på att man skulle kunna lista problemen med upplägget och på så vis beskriva mindre lyckade förfaranden så att de kan undvikas.

Här är alltså mina tips på hur man inte ska göra om man vill hålla en lyckad workshop:

• Berätta inte att du avser att hålla en workshop för att få fram nya idéer utan bjud in till ett ”möte”.
• Bjud in på datum som passar dig själv men inte nyckelpersoner (så att de viktigaste personerna uteblir).
• Spika en agenda i förväg och håll dig strikt till denna.
• Scrolla dig igenom långa definitionsdokument i Word som beskriver ditt projekt ur styrgruppens perspektiv och deras syn på projektleverabler.
• Berätta att du ombetts hålla i denna ”workshop” först någon timma in på ”mötet”.
• Berätta däremot inte vilken typ av idéer som du förväntar dig få fram eller syftet med workshoppen.
• Avbryt deltagare som börjar komma med idéer eller peka på områden där man skulle kunna få störst nytta med liten insats. Påpeka att de talar utanför innevarande agendapunkt.
• Ha inga förberedda frågor.
• Sätt hela den stora gruppen tillsammans under hela dagen och dela aldrig upp den.
• Ta inga raster utom lunch.
• Stressa vidare så fort en punkt verkar ge diskussioner.
• Uppehåll dig däremot länge vid småfrågor.
• Om deltagare undrar om en viss fråga ingår i scopet så svara konsekvent ja så att scopet blir orimligt stort och otydligt.
• Visa organisationsdiagram och högnivåbeskrivningar, gärna powerpointbilder, som är maximalt fyllda med boxar, pilar, text.
• Avvik själv en längre stund från rummet.
• Ta med en annan projektledare på workshoppen som har ett delvis överlappande projektscope så att ni kan dividera mellan er om hur detta ska hanteras.
• Sammanfatta inte någonting som resultat av workshoppen.

Projekt eller löpande verksamhet?

Lite nu och då stöter jag på frågan om det är lämpligt att starta upp ett projekt eller om man klarar av att bedriva sitt förändringsarbete inom den vardagliga löpande verksamheten.

Ibland har frågan sin grund i rena byråkratiska faktorer. Det kan vara lättare att hitta finansiering för ett projekt än att inrymma förändringsarbetet i en slimmad verksamhet. Tvärtom kan det ibland upplevas enklare att bedriva arbetet inom verksamheten, speciellt om ett "projekt" kräver mycket pappersarbete inom den egna organisationen.

Förutom rena byråkratiska detaljer så finns det vissa för- och nackdelar med respektive angreppssätt. Jag tycker att förändringsarbete som spänner över flera avdelningar eller grupperingar alltid tjänar på att brytas ut till ett projekt. Jag tycker också att förändringsarbete som ligger väldigt nära löpande verksamhet, bedrivs av samma grupp, och som är svår att särredovisa alltid tjänar på att inte brytas ut i ett eget projekt.

Sedan har vi en glidande gråskala däremellan. Personligen tycker jag att löpande verksamhet bör kunna drivas med god transparens, ungefär som ett projekt, men det är väl ingen överraskning.

Projektets plats i organisationen

Jag bidrog med en artikel till Projektbloggen på Projectplace som handlar om det utrymme där projekt bedrivs. "Projektets villkor" Jag skrev det där för över 2,5 månader sedan och vissa saker har tappat i aktualitet för mig, annat har blivit ännu mer aktuellt. Det var lustigt hur aktuellt det känns att projekt kan vilja sparka igång och drivas helt fristående från den verksamhet som gör samma sak idag. Lustigt också att projektledarskap teoretiskt handlar så mycket om "avlämning" (när ett projekt är slut) men mer sällan om "uppstart", alltså om att involvera dem som driver verksamheten till vardags.

IT Trender 2010

Jag skrev strax efter nyår 2009 om IT trender för kommande år, riktigt tänkvärda grejer när man läser det så här ett år efteråt. Flera av tankarna gäller ännu och förstärks under 2010. För ytterligare läsning om IT trender för 2010 länkar jag till Computer Sweden som har gjort en bra genomgång av kommande IT år 2010.

Nytt år, nya möjligheter

Jag återför mitt bloggande om IT-projektledning och förändringsarbete inom IT hit till min egen blogg nu fr.o.m. nyår. Det blev svårt att flytta ut allt sådant bloggande till Projectplace som jag ursprungligen tänkte, det passar bara att publicera längre krönikor där. Det ska jag däremot fortsätta med.

Det dyker fortfarande in en hel del besökare här som söker efter tips för projektledare så därför kan det passa bra att skriva in lite snabba, korta inlägg här nu och då. Det är för övrigt intressant att notera att efter 19 december så har besöksfrekvensen tvärvänt nedåt vilket jag tror beror på att folk flyttat sitt fokus från IT och projekt till julfirande och familj. Det är oftast en god prioritering!

Välkomna tillbaka när ni vill ta nya tag!

Gratis antivirus från Microsoft, Egna erfarenheter

Nu har jag haft Microsofts nya antivirusprogram för privatpersoner (Security Essentials) installerat på en dator i hemmet ett tag, och hittills har jag inte stött på några problem. Tvärtom, har man Windows i datorn så smyger det in och lägger sig till rätta på ett snyggt sätt, och priset är det verkligen inget fel på: programmet är gratis.

Även tidningen Computer Sweden tycker produkten är klart godkänd och ger betyg 3,8 av 5. På prisvärdhet får produkten föga förvånande en femma. Läs artikeln om gratis antivirus här. Artikelförfattaren jämför produkten med andra gratis antivirus, men jag håller själv inte med om att det kan gå på ett ut. Min egen erfarenhet av AVG, Avast, Avira och provperioder på olika kommersiella alternativ är att de är väldigt störande att ha installerade. De skickar upp rutor var och varannan dag om att man ska uppgradera, betala och skicka dem mer registreringsuppgifter. MS Security Essentials har hittills varit knäpp tyst. Det är föredömligt!

Security Essentials är en "freemium" produkt enligt den nu populäraste affärsmodellen på internet, dvs den mer avancerade versionen, som krävs ute på företagsmarknaden, är inte gratis. I hemmet duger däremot gratisversionen Security Essentials utmärkt.

Det enda problem jag stött på är att produkten inte gick att ladda ner från Microsoft. Sverige tillhör inte företagets prioriterade länder i den här satsningen, meddelade de. Nu är inte det något problem - produkten kunde tankas hem från en rad olika partnerbolag för de verkar inte ha samma restriktioner.